Nyreligiösa rörelser: Sebastian Lind

Nyreligiösa rörelser

Sekter, eller nyreligiösa rörelser som de även kallas är mindre grupper som avviker från samhällets religiösa huvudlinjer. Sekter har bildats innan med en början under 1800-talet, just pga. stora samhällsförändringar. Dessa rörelser växte främst fram under 60- och 70-talet och blev alternativ till de redan etablerade religionerna, för människor med behov av nya religiösa tankegångar.

Sekter menas egentligen med en sammanbunden ideologisk grupp, religiös eller icke-religiös. Dock har benämningen sekt fått en negativ klang på sistone då betydelsen är nedsättande och används för att betona avvikande livsstil eller extrema och farliga åsikter. Men ursprungligen var sekt inte ett negativt laddat ord.

Begreppet sekt har egentligen två tolkningar/betydelser. Den ena, som idag är mest förekommen, är den negativa tolkning då betyder inskränkt vilket menas med att gruppen avvikande och kontroversiell. Sekten styr medlemmarna genom påhitt, skrönor och förtryck.
Enligt den andra betydelsen, som är den ursprungliga, betyder sekt filosofisk skola och är mer än avvikande och kontroversiell. Enligt denna tolkning kan sekt dominera i samhället.
Som tidigare beskrivet så är den första tolkningen av sekt den mest förekommande och är negativt laddad, och det är därför nyreligiösa rörelser avskyr att bli associerad med sekt.

Anledningen till att mindre grupper bryter sig ur större rörelser människor som kritiserar eller är i behov av nya tankegångar. De etablerade rörelserna ser då ner på dessa nyreligiösa grupper eftersom de nystartade grupperna delvis kritiserar den redan etablerade tron. Men den stora anledningen är att dessa nybildade grupper kan blir konkurrenter till den redan etablerade tron, och sekten kan möjligvis med tiden etableras som en stor religion och konkurera ut den tidigare tron. 

Det är svårt att peka ut exakt varför människor tar sig till nyreligiösa rörelser men som tidigare nämnt så ka det vara att man inte är nöjd med den etablerade läran, att man kritiserar och känner behov av nytänkande som man söker sig till dessa rörelser. Sedan finns det en stark sammanhållning eftersom dessa rörelser ses som avvikande sekter, vilket gör att resten av samhället kritiserar rörelsen. Sekten befinner sig vanligtvis i konflikt med sin omgivning. Det i sin tur leder till att rörelsen blir mer sammansluten och att gruppen blir solidarisk där alla medlemmar tar hand om varandra precis som en familj. Därför lever många medlemmar avskilt från samhället tillsammans med varandra. Det skapar en slags vi- och dom-identitet som blir väldigt tydlig och framhäver kontraster mellan rörelsen och resten av samhället.

Sektledaren är ofta karismatisk vilket gör att medlemmarna lyssnar på hen. Oftast är sektledaren en man som anser sig vara utsänd av gud (om det är en religiös rörelse) och predikar för medlemmarna, vilket skapar en rädsla hos medlemmarna för ledaren och på så sätt ”tillåts” ledaren vara auktoritär. På så sätt finns det en oerhörd lydnad från rörelsens medlemmar, där de på sätt och vis underkastar sig inför den auktoritära ledaren. Och det är därför tillåts dogmer att reformeras. Men också för att den reformerade dogmen ifrågasätter och kritiserar den föregående dogmen.

Något som de allra flesta människorna i samhället tror fel om sekter är att sekter skulle vara farliga och destruktiva för omgivningen. Men där misstar sig många, sekter kan vara farliga. Men inte för omgivningen, utan för medlemmarna. I Sverige finns exempelvis en sekt/rörelse som kallas ”Finlands förbedjare” och i den rörelsen lever medlemmarna i ett kollektiv isolerade från resten av samhället. De har diverse speciella levnadsregler och långsamt manipuleras medlemmarna så deras jag-identitet raderas och ersätts med pseudo-identitet som skapar lydnaden för den auktoritära ledaren. Det gör en sekt farlig och destruktiv.
Avhoppare har rapporterat att barnen skuldbeläggs för att vara ansvariga för allt ont och elände som händer runtom i världen. Och i gruppen har det förekommit misshandel och demonutdrivning på barn. Så oftast är inte omgivningen utsatt för fara, utan själva medlemmarna i rörelsen.

Jag anser att det är svårt för människor utanför en sammansluten rörelse att veta vad som händer i rörelsen, eftersom den är så sammansluten. Makes sense. Så därför, tror jag, att folk kan uppfatta rörelsen som destruktiv och farlig. Människor är oftast rädda för det okända. Man håller sig till det som är bekant, och inte det som är avvikande som i detta fall rörelserna. Dessutom så vet nog inte många om att ordet sekt som de använder för dessa rörelser är negativt, och därför skapar klyschor mellan rörelser och resten av samhället. Sedan finns det givetvis rörelser som vill vara sammanslutet och leva avskilt från samhället, som exempelvis Hare Krishnarörelsen. Så det är bättre för alla att använda benämningen nyreligiösa rörelser/grupper istället för sekter.