Tumbagymnasium
torsdag 26 maj 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Nu är båda kurserna (Religionskunskap 2 och Humanistisk- och samhällsvetenskaplig specialisering/Feminism och andra ideologier) avslutade och betygen är satta. Ni har tillgång till betygen via V-klass.

Jag hoppas att ni har lärt er en hel del under kursernas gång och jag hoppas att kunskaperna kommer till nytta under ert fortsatta liv.

Vi ses två gånger nästa vecka: först på tisdag klockan 18 (Studentmiddag) och sedan på fredag (med början klockan 9:45 för fotografering) för The Grande avslutning!

CU

mvh
Nader Sani

Min bokrecension: Strattis.

Leo Huberman Människans Rikedomar sammanfattning.

 Inledning: Denna uppgift kommer att handla om boken ”människans rikedomar” skriven utav Leo Huberman. Denna bok handlar om historia och den humanitära utvecklingen samt den ekonomiska utvecklingen som resulterat i ett mer kapitalistiskt samhälle.

Om författaren och boken.

Leo Huberman, född 1903, död 1968 var en amerikansk socialist, journalist och författare. Hans bok Människans rikedomar (Man's Worldly Goods) från 1936 ses som ett standardverk i marxistisk historieuppfattning. [1]

"Ingen kan läsa denna bok och någonsin efteråt påstå att historia är tråkigt". Leo Huberman. Det första exemplaret utav boken människans rikedomar släpptes i USA år 1936. Leo beskrev denna bok utifrån en marxistisk grunduppfattning. Det som Leo gjorde i denna bok som gjorde att boken fick enorm uppmärksamhet var att han fick så komplexa saker att förklaras så enkelt.[2]

Hubermans syfte med boken var att ge människor en uppfattning om samhället och ekonomin. Han studerade ekonomi och samtidigt förklara ekonomi genom analys av historien. Analysen Leo gjorde hade en utgångspunkt från medeltiden fram till de första decennierna i 1900-talet.

Sammanfattning till boken

Del I: Från feodalism till kapitalism.

Kapitel I: Bedjare, stridsmän och arbetare

I första kapitlet ligger fokusen på de ”tre” olika klasserna i samhället präst, ädel och bonden som arbetade. Det beskrivs att bonden ”arbetaren” var den som jobbade så att de i högre ståndet skulle ha det bra alltså enkelt uttryckt att arbetarna jobbade för någon annan. Jobben de då hade var inte på fabriker och så utan  på åkrarna och planterade för att ha mat på bordet. Det beskrivs hur arbetarna var som slavar och användes som en stött pelare för de högre männen i samhället. Det som hade en bra placering i samhället och kunde härska under det feodala samhället var adeln och kyrkan som hade en övervägande makt i samhället. Men anledningen till varför då arbetaren var så viktig inom det feodala samhället var för att få igång ekonomin som hade decentraliserats samt den politiska biten. Som sagt arbetaren hade olika yrken tex bonde men även materiella skapare och producenter.

Kapitel: II

I kapitel 2 talar Leo om hur att det skedde en slags  handel väckelse efter korstågen i slutet av medeltiden . Det beskrevs att handeln hade börjat väckas till liv återigen, människor börjar istället för att behålla pengar istället börjar placera ut pengar för att göra en slags investering. Det beskrivs att det bara är ett få par  människor som har pengar och att kyrkan hade flera olika kistor fyllda med guld. Men man undrar ju då hur människor på den tiden då klarade sig utan kapital men nej det var så att människor arbetade för en bit bröd, mat och kläder alltså arbete i utbyte med mat istället för pengar. Men sedan började det människorna väntade på för att bygga upp en egen framtid. Det var så att byteshandeln hade uppstått som jag då menar att man bytte varor och på detta sätt bedrev handeln framåt. Detta pågick inte bara vid medelhavet numera utan även i Europa. Efter den individuella handeln som hade uppstått hade även en markandsekonomi uppstått i samhället. Alla människor som fördes till Östeuropa skapade en efterfrågan utav produkter som även skapade en handel.

Kapitel III

Vid kapitel 3 så har en ökad handel i städer ökat antalet invånarna och gjort att städerna växt. De första städerna som man hittade som hade utvecklats utav handeln var Nederländerna och Italien. Människor sökte sig oftast till havet och stränderna då det var där handeln pågick. Människor byggde upp stora murar efter all profit de hade med handeln för att skydda sina städer som sedan efter flera år rasade då de inte hade någon viktig betydelse. Det ordet som fanns för köpman var ”mercator” och ”burgensis” vilket betyder stadsbo. Det som begränsade köpmännens karriär var inspirationer utav feodalismen som ville begränsa och stänga ner handelsmännens affärer. Feodalhärrarna som var kungar biskopar adelsmän som var väldigt rädda för fjärrhandeln som pågick mellan handelsmännen som skrämde kungarna att handelsmännen skulle expandera och ta över samhället. Grunden handelsmännen stod på var att ”enighet ger styrka” som skulle göra att de skulle bli större och strörre. Anledningen till varför man ville bli en enhet med alla köpmän var för en ökad ekonomisk tillväxt och resursser men även för skydd då man kunde bli attackerade av sjörövare i vattnet. Stadsbornas önskan var att bli fria och få en egendomlig mark. Men stadsborna kunde få en egen stad men det var upp till kungarna ifall de ville sälja vidare allt i staden som de hände i Dortmund då greven sålde sina ägodelar. Ett sådant avgångsbrev kunde se ut på detta sätt.

"Jag, Conrad, greve av Dortmund, och min

hustru Giseltrude och alla våra lagliga arvingar

sälja ... till borgarna och staden Dortmund vårt

hus som är beläget näst intill marknadsplatsen

..., vilket vi lämna till dem för all framtid, tillika

med de rättigheter vi innehaft från det heliga

romerska väldet i slaktarhusen och hos

skoflickarne ... samt i bageriet och i huset som

ligger ovanför domstolen, för ett pris av 2

denarii för slakthuset och desslikes 2 denarii för

skoflickarnes hus och för bageriet och

byggnaden ovanför domstolen ett skålpund

peppar, som skall givas oss årligen."

Sammanfattningsvis så växlade friheten från feodalherrarna till stadsborna i det medeltida samhället. Dock så var det skillnad på graden utav frihet beroende på vilken stad man tittar på. Men tillslut var det så att medelklassen gjorde ett kliv upp i hierarkin och började bli mer och mer självständiga.

Kapitel IIII

Numera hade det skett ändringar i produktionssystemet som gjorde att samhället stod inför två val det medeltida och förkapitalistiska produktionsättet. De menade att kyrkan skulle dra in pengar för att ha för deras utgifter men inte göra någon vinst. Under medeltiden så anser Huberman att räntan på lån av pengar var för hög. Alla människor som ville göra framsteg som tex bonden var tvungen att låna pengar för att göra framsteg som han sedan hade en väldigt hög ränta på. Dock så betraktades utlånandet av pengar som en synd enligt grunden i hela kristenenheten i samhället. När man talar om samhällsmakten så var det kyrkan man talade om  grund och botten.

” "Men emedan ocker av Gud förbjudits såsom

varande en förhatlig och avskyvärd synd ...

vilken genom ogudaktiga läror och övertygelser

kan finna fäste i själen hos vissa giriga, ogina

och snikna personer i detta rike ... stadfästes ...

att ... ingen person eller personer av vilken

ställning eller i vilket trångmål de vara månde,

genom något korrumperat eller bedrägligt

förfarande, taskspeleri eller annat medel, skall

låna ut, giva eller avstå från någon summa eller

några summor som så utlånats ... vid vite av

förlust av nämnda summa ... och även av

ockersumman ... och också vid vite av

fängelsestraff."

Dock så var detta inte en regel när man handlade med en främling då det då var viktigt att göra vinst och konkurrera ut en konkurrent. Dessa regler gällde enbart för bekanta vänner och grannar. När man kollade på kungarna och kyrkan så kunde man även se hur de var de första som begick brott på deras egna brott. Judarna var de som blev som mest hatade då de hade pengar och lånade ut pengarna i utbyte mot stor ränta som gjorde de ”rika och hatade”.

Kapitel V

I detta kapitel talas det mer om underklassen och bönderna i samhället som i princip helt hade blivit stoppade utav att göra vinster och lyckas. De som dominerade i samhället var ju då överklassen som gjorde att underklassens ekonomi frös till som gjorde bönderna arga. Dock så fanns det skillnad på lansbyggden och staden på landsbyggden ägnade man sig till odling och att bli rikare på detta sätt och i städer på hantverksprodukter som behövdes i städer. Genom att marknaden gjorde enorma kliv som gjorde att det var fart på produktionen och att pengar och varor kom runt i samhället i form utav säljande och bytande produkter. Två sätt fanns att jobba på”

Det ena var intensiv utveckling, vilket betyder att man får ut mer av sin gamla jord genom att i större utsträckning använda gödsel, bättre metoder i plöjningen, hårdare och i allmänhet mer vetenskapligt arbete. Det andra är extensiv utveckling, vilket helt enkelt innebär att man lägger under plogen nya områden som hittills inte varit uppodlade. Båda metoderna användes vid denna tid. ”

Det viktigaste i kapitlet var att bondens roll i samhället hade förändrats då de hade skapat en utveckling på handeln och industrin. Det som tidigare i boken hade beskrivits angående feodalsamhället var påväg att försvinna då det skedde en förändring på produktionens normer. Medelklassen hade helt enkelt utvecklat handeln genom att köpa och sälja varor som till slut alltmer började hota feodalen. Under den tiden dominerade sjukdomar som pesten som tog död på halva EU:s befolkning som gjorde att arbetskraften hade reducerats rejält som gjorde att arbetskraften helt plötsligt hade ett stort utbud som gjorde att bönder kunde kliva fram.

Kapitel VI:

I detta kapitel beskrivs det att bönder var de människor som fokuserade på att dra in pengar och inte spendera pengar. Kläder var inget bönder köpte utan det gjorde man själva samma sak med mat och möbler. Genom att städerna växte och marknadsindustrin hade växt så kunde numera människorna försörja sig på hantverk då pengarna gick runt som gjorde att jordbruket inte var så nödvändigt för att klara sig. På den tiden så var det mer lite kunskap och erfarenhet och en källare som behövdes för att bedriva en slags handel. Sedan var det kvalitén och hur bra produkter som gjordes som avgjorde hur stor efterfrågan det var på produkterna. Men då undrar man hur en hantverkare uppstår jo man började som lärling och springpojke som man sedan hade börjat få erfarenhet och efter det fanns det ett slags prov man skulle göra och ifall man klarade detta prov var man fri att jobba själv. Tidigare då man var kontrollerad utav kungar och kyrkan så kunde man inte göra vinst då man inte fick sälja varor utan bara ha dem hemma numera fick man bedriva handel med att sälja och köpa tjänster mellan varandra.

Kortfattat så hade hantverksindustrin uppstått och numera var det bara fokus på att utbilda allt från smeder till bagare till skomakare. Man tyckte då att friheten hade uppstått och att hantverken och utbyteshandeln var nyckeln till utvecklingen ekonomiskt men även befolkningsmässigt.

Kapitel VII:

Detta kapitel var lite annorlunda från de andra kapitlen då Huberman beskriver hur kungen kom till och dess fördelar och styre. Numera hade det skett politiska tankar och olika politiska ideologier. Det hade nämligen bildats nationalister i fokus på den ekonomiska utvecklingen. Det enda som tidigare fanns var då ett gemensamt språk latin och en katolsk tro som gjorde att man började efterfråga en högre politiskmakt. Det var så att EU hade kommit att starta en slags enhet då medelklassen hade börjat efterfråga politik för att placera och kunna skydda sina pengar och sina privata ägodelar på ett säkert sätt. Kungen kom att uppstå utav en finansiering utav medelklassen som krävde en struktur i samhället. Medelklassen kom även att efterfråga om en gemensam valuta inom alla länder då en skild valuta bara hindrade handeln som även skulle skapa skatter som skulle fördelas mellan människor och deras behov i samhället. Den modernisering och centralisring som hade skapats var även något negativt för kyrkan då de blev ställda mot väggen för deras ”hyckleri” mot människorna. Detta kommer även längre fram i boken ha en negativ inverkan på adeln.

” Den som har mycket pengar är den som oroar sig mest för om det finns tillräckligt med polis i hans kvarter. Folk som använder landsvägarna för att sända varor eller sina pengar till andra orter skriker högst och ljudligast öm att dessa landsvägar måste befrias från stråtrövare och tullavgifter. Förvirring och osäkerhet är inte bra för affärerna. Medelklassen ville ha ordning och säkerhet. ”

Kapitel VIII

I detta kapitel talas det fortfarande om politik men numera om en merkantilistiskt politik och ideologi ifrån USA:s president Roosevelt. Man försökte behålla guldet för att behålla en stadig ekonomi i samhället. Kungen minskade dess  metall i valutan som gjorde att guldet blev till devalvering. Det var så att detta gjorde de rika rikare och de fattiga fattigare. Man försökte numera få tag i metaller som guld och silver som gjorde att många handelsmän reste till Indien för att få tillgång på guldet. Men de italienska städerna hade numera höga skatter som begränsade färden genom de italienska kusterna. Så just därför började man leta efter andra handelsvägar för att skippa skatterna. De som började med detta var européerna inför resandet till Amerika. Anledningen till då resandet var för att finna ädelmetallgruvor som skulle kamma in pengar i fickan som sedan kommer att orsaka den industriella revolutionen. Det var just mellan 1600-1700 som familjer och banker uppstod men även rika människor som havs män och köpmän.

Kapitel IX:

I förra kapitlet beskrevs rikedom och profit och enorma mängder pengar och guld. Men i detta kapitel så beskrivs det mer hur det även fanns och uppstod fattiga människor men även hur tjuvar uppkom. Det hade numera skapats en inflation nationellt utav allt guld som hade tagits med och importerats in i Europa. Denna inflation var ju då väldigt positiv för de som gjorde vinster och uppnådde profit men var jobbigt för de fattiga personerna. Det är så att när det sker en inflation så sker det en allmän prisuppgång på varorna i samhället som resulterat i högre löner för de som då har en lön. Numera så hade man fått inspirationer ifrån Storbritannien att flytta bönderna in mot städerna för att jobba i fabrikerna. Det var så att de fattiga jobbade för en liten summa pengar för att det var tvungna som arbetsgivarna och cheferna utnyttjade alltså billig arbetskraft.

Kapitel X:

Detta kapitel handlar mer om förändringar i samhället inom produktionen och arbetskraften. Det har numera skapats en mer specialiserad handel och produktionssätt. Bönder förs med i arbetskraften men även unga människor. Marknadens expansion hade en stor påverkan på samhället och det kapitalistiska tänkandet. Numera hade handeln expanderat så mycket att företagen blev statliga men även nationella och internationella som gjorde att handelsmännen behövde arbetskraft som kunde leverera varor flera hundra mil bort så på detta sätt anställde man vilka personer som helst som man ansåg kunde leverera. Det var då mellanhanden kom på att gälla då arbetsgivaren inte tänkte på färden och hur de skulle sälja det var nu säljarnas uppgift. Mellanhanden var mer som ett underlättande för arbetsgivaren då han hade en/flera personen som skötte transporter och försäljningar som det skulle gå.

Fastän mellanhanden inte påverkade produktionstekniken, reorganiserade han produktionen för att öka varuframställningen. Han såg snart fördelarna med att specialisera sig. William Petty, en berömd ekonom under sextonhundratalet, förklarade i ord vad mellanhanden omsatte i handling:

"Tyg måste bli billigare, om en person kardarullen, en annan spinner, en annan väver, en annan bereder och ännu en annan pressar och packar, än om alla dessa sysslor sköts av en och samma person. När man sysselsätter ett stort antal människor för att framställa en vara, kan man fördela arbetet mellan dem. Varje arbetare har sin särskilda uppgift. Han utför den uppgiften gång på gång, och följden blir att han utbildas till expert på den. Detta sparar tid och sätter fart på produktionen."

Detta var alltså en förindustriell period var själva orsaken till industriella revolutionen. Man skapade numera familjesystem där alla skulle bedriva en syssla som då var bönderna som hade förts från landet till städerna. Fabrikssystemen utvecklas på så sätt i sin tur efter all jobb och arbetskraft.

Kapitel XI:

Numera var det fokus på en enhetlig nation och hur man skulle bli rika nationellt man stiftade lagar och införde system med inflytande och tankar att man skulle bli ett rikt land. Det fanns inflytande utifrån merkantilismen och mycket politiska ideologier. Man hade numera inflytande ideologier om att man enbart skulle importera så mycket varor som man var kapabel till att sedan exportera för att hamna i en positiv men ändå jämn handelbalans. Man började numera skapa olika grupper ”koloniala grupper” som gjorde att handeln kunde expandera när man sammarbetade  med andra länder. Tanken med koloniala grupper var att man skulle göra en industriell tillväxt genom att exportera varorna dyrare än vad man hade producerat de för bara för att få in mycket pengar till nationen. Lägg märke till att allt som sker är i tankesätt att göra vinst bara för att göra nationen rikare som jag nämnde i början utav sammanfattningen så allt detta är som en röd tråd till att uppnå profiten. Det var numera protektionismens metod som användes i tanke att det ska vara riktigt hård skatt på importprodukter för att upprätthålla den positiva handelsbalansen. Detta gjorde även att man hade höga skatter vid havs och högt skydd för att skydda sina fartyg och sina produkter då det kunde förekomma stölder och förstörelser.

Kapitel XII:

Staten hade numera börjat ingripa i handeln och börjat lägga sig i hur pengarna förs in och hur de ska tas hand om på bästa sätt och ville i princip reglera allt. Men detta skapade återigen oroligheter bland befolkningen då de ville vara fria handelsmän som var deras mål. Inspirationerna utav merkantilistiska ideologierna gav däremot en större tro för frihandel. Huberman menar att priset på varor alltid går parallellt med antalet utav pengar. Den största ideologin man följde för att försvara frihandeln var en ideologi ”fysiokrati” som var den första skolan ekonomiskt som skulle finnas för att försvara frihandeln.

Som man då ser så låg fokusen nu på att skydda egendomen och att vara fri i ett kapitalistiskt samhälle. Frihandeln ansåg man som mera effektiv eftersom det lockade till sig arbetskraft som på sitt sätt var väldigt produktivt. Mot slutet av kapitlet så beskrevs det att det numera hade bildats en annorlunda syn på ekonomin i samhället från en merkantilistisk syn så hade arbetarna och medborgarna numera tittat på marknadsfriheten som deras egen ideologi.

Kapitel XIII:

Vid detta kapitel förklarar författaren angående det dåtida Frankrike och deras politiska påverkan på revolutionen år sjutton hundraåttionio. Han beskriver hur denna revolution var grunden till en förändring i europeiska samhällena. Det var nämligen så att det hade bildats två stånd i samhället som då var präster och adelsmän som gjorde att alla rikedomar hamnade hos de och skatterna hos befolkningen som gjorde befolkningen vansinniga. Det var så att de högre 2 stånden missbrukade pengar och rikedomar som skapade stora irritationer i samhället hos det 3 ståndet som då var arbetarna som jobbade för att kunna bygga upp ägodelar. Detta kort och gått ledde till att människorna helt enkelt inte stod ut med denna politik och struktur som gjorde att de flesta i det 3 ståndet blev en enhet och valde att storma och göra en revolution för ett bättre imorgon. Det feodala systemet hade gradvis tryckts ned och kapitalismen hade gradvis minskat.

Del II:

XIV:

Vad var då pengar och vad var rent kapital?  Kapital var då alla pengar som gjordes utav ren vinst men även som spenderades alltså pengar som gick runt i samhället. De som använde sig utav kapitalet var ju då kapitalister som köpte något billigare och sedan sålde dyrare som då gjorde de till kapitalister ”vinsttagande”. Huberman menar att arbetskraften alltid ligger svagt till i samhället då de bara behövs när det finns en hög efterfrågan på arbetskraft.

XV:

Denna period är mera en period av revolutioner utav flera slag ökning inom produktionen systemet. Det var nämligen Watts uppfinning som numera hade skapat flera möjligheter inom produktiviteten. Ny teknik gjorde att jordbruket hade ändrats och utvecklats som i sin tur kom med nya positiva effekter som ekonomiska faktorer. Människornas hälsa hade även utvecklats då medicinen hade utvecklats som gjorde att medellivslängden hade ökat som i sin tur ökade efterfrågan på jordbruksprodukter. Men vi sidan av detta så pågick även industriella revolutionen som skapade flera problem för många människor. Mycket som man då märker som beskrivs i detta kapitel är att tekniken blir bättre med järnvägar transportbilar mm.

Kapitel XVI:

I detta kapitel beskrivs arbetarnas situation jämsides med den industriella revolutionen. Denna revolution skapade problem för de i byarna så de i byarna började söka sig till städerna då arbeten fanns i städerna. Det var dock väldigt svårt då arbetsvillkoren såg väldigt anorluna och jobbigare då man kunde jobba flera timmar i streck med ett mycket snabbare tempo. Det var även så att människor drabbades utav farliga sjukdomar ifrån de ohälsosamma arbetstimmarna. Man menade att de hårda arbetet var bra för att inspirera och lära kommande generationer att jobba hårt.

Men till slut så var det så att arbetarna började ifrågasätta deras hårda arbetssätt och deras egna rättigheter. Målet med den industriella revolutionen var att bilda en arbetsfrihet och en allmän frihet för människorna. Det fanns även ett sätt som hette charti systemet som var brev från arbetarna till parlamentet i Storbritannien om en förbättring i arbetslivet. Och till slut fick man ett möte med parlamentet och arbetarna som gjorde att man alltmer var närmare att uppnå frihetsrättigheterna.

XVII:

Numera ville man skapa en ny grund utifrån ett marxistiskt perspektiv. Författaren kritiserar dock att människorna beskrev att smith ekonomiska metoden som att denna ekonomiska skulle genomföra en stabilitet och en frihet för arbetarna. Det fanns även en ekonomisk teori som hette Malthus som på något sätt motiverade de fattigas situation och hur det skulle fungera. För att fattigdomen inte skulle fortsätta och inte spridas så beskrev de hur preventil medel skulle kunna stoppa denna utveckling. Det beskrivs att lönerna bör vara rimliga för att ekonomin skall fortsätta existera. Detta kapitel handlade då om kunskap och olika teorier angående ekonomi och hur det skall tillämpas i samhället.

XVIII:

I detta kapitel talar författaren om den vetenskapliga socialismen som var skapad utav Marx. Han menar att kapitalismen bara bygger på utnyttjande utav arbetskraften men även i det feodala systemet där vissa utför arbetet och andra tar del och i värsta fall utvinner hela vinsten. Han menar att enligt ”Ricardos” ekonomiska teorin så skulle vinsten gå till människorna som hade skapat produkten. Just därför skulle marxismen då passa in i samhället då vinsten skulle gå till de som förtjänade den. Marx teori menar att pengarna fördelas i samhället så att alla har det bra och i boken ges exemplet genom att pengarna delas på familjen så flera familjer kan få chansen att existera. I detta samhället menar Hubert att det finns ett överskott på arbetskraft och mindre utav kapitalet som fördelas mellan arbetarna. Men enligt Marx så finns det i princip en lösning på det ekonomiska systemet i samhället och det är göra en revolution som man sett i tidigare kapitel. Marx slutsatser är dock att man bör kollektivisera företagen och arbetskraften som då skulle ta död på privatägandet men skulle lösa alla andra problem i samhället.

XIX:

I detta kapitel syftar författaren på arbetskraften och dess kunskap till de olika ekonomiska teorierna som har utvecklats. Han menar att man kommit fram till priset på en vara måste vara jämn och att producenterna måste ta hänsyn till konsumenterna så att man något sätt möts i mitten så att ekonomin kan gå runt. Numera hade företag skapats och vinster kunde numera göras på grund utav fusionen i samhället. Men numera kollar man på om konkurransen mellan företagen skulle utgå efter de regler som fanns när man skulle värdera en vara. Problemen som kunde uppstå gavs upp som exemplet med Tyskland Och USA som gjorde egna produkter och gjorde sina egna vinster. Några varor som kontrollerades utav ”monopolen” var cigaretter och kol som då med överdrift kontrollerades eftersom det skulle kunna starta krig mellan nationer.

XX:

Nu talar författaren angående krig och elände som skapat problem för produktionen och priserna på de olika produkterna. Det började ske prisökningar och det var eftersom att länder överproducerade råvaror för att uppnå profit. Kapitalisternas huvud syfte var oftast att försöka byta produkter och på så sett göra sina vinster. Men författaren förklarar även under produktionen som skapats i samhället. Allting handlade numera om vinster som hade gjort att människor blivit deprimerade och inte utvecklats. De menar att inköp utav maskiner skulle minska på arbetskraften som skulle göra att flera vinster skulle göras som skulle skapa ännu fler problem i samhället. Och problemet med en kapitalist är att han vill vinna mer och mer och absolut tex inte höja arbetskraftens löner för att inte gå mindre i vinst utan man ville vinna hela vinsten. Till slut ville man hitta en utväg på det kapitalistiska systemet och fattigdomen som Ryssland kommer ta itu med.

XXI:

Numera talar författaren om Ryssland och hur Lenin menar att en revolution inte bildas bara så utan bildas med en viss plan och med ett viss mål. Det fanns numera två kapitalistiska metoder och det var kollektiviserade kapitalister som var fabriker mm samt individuella kapitalister som var enstaka personer som tog ut all vinst. Ryssland var då i jakt över alla människors bästa som gjorde att de utvecklade sjukhus medicin för att i sin tur öka levnadsstandarden i samhället. För att man skulle minska kapitalismen så ville man stänga av all produktion som kunde skapa kapitalism dessa varor var bomber vapen mm. Man ville istället satsa på det kommunala i samhället som vägar och fabriker som sedan skulle öka konsumtionsvarorna.

XXII:

I sista kapitlet sammanfattar författaren kapitalismen och en slags sarkasm angående de fattiga i samhället. Efter all problem med kapitalistiska systemet försökte man nu blicka framåt och undvika nya ekonomiska problem som skulle stoppa den ekonomiska utvecklingen. Man kom numera överens om att ta bort överskottsproduktion men även att inte öka mervärdet på produkterna och höjda priser. Dock så fanns det fascister och nazister som var emot kapitalisterna och privatägandet som gick emot detta system och försökte stoppa kapitalisterna.

Slutsatser:

Mina slutsatser på boken var faktiskt över mina förväntningar då jag gillade boken och tycker att det är intressant hur människan började arbeta då på medeltiden och hur människan utvecklats och numera bildar företag och uppnår profit. I början utav boken beskrivs det hur det feodala samhället var ett problem för arbetarna och hur man ville skapa en frihet. Sedan bildades det revolutioner som gjorde att de högre makterna i samhället numera inte kunde ta ut all vinst. Människan har alltså gått ifrån fattigdom till kapitalism och eget ägande. Jag tyckte att det var intressant att se hur människor kämpat på olika sätt för att ta sig ur fattigdomen och ta sig närmare profiten som då var pengar och egendom.

Analys:

Denna text ville säga hur människan började en gång i tiden och hur man då arbetade för en brödbit och på senare tid tagit enorma steg framåt och numera har utvecklat handel mellan olika länder och på detta sätt skapat en egen handel skapat en egendom de människorna innan drömde om. Alltså människans ekonomiska framsteg genom historien och på vilket sätt man gjort dessa framsteg. Anledningen till varför det var feodalt samhälle var för att folk inte var tillräckligt intelligenta och helt enkelt nöjde sig med det hade men som man på senare tid börjat ifrågasätta och självklart vilja bli bättre.

Jag anser att texten var bra eftersom att jag fick uppfattning om hur människor faktiskt kämpat för det de har i dagens samhälle och att det inte bara har uppkomit. Människor har verkligen kämpat för att äga det man äger som man idag bara tar för givet att det funkar så.

Skulle boken utspelas idag skulle det fortfarande vara samma handling men inte i en så stor förändring då vi redan är tillräckligt fria och utvecklade i dagens samhälle men man skulle självklart kunna utvecklas i dagens samhälle med som tex krig och utveckla friheten i vissa länder som vissa inte har och utveckla så att alla människor i dagens samhälle har samma möjligheter att lyckas.

---

[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Leo_Huberman

[2] http://www.minabibliotek.se/102503/manniskans-rikedomar

Sammanfattning - Feminism UTAN Gränser

Feminism utan gränser

• Chandra Talpade Mohanty
• Föddes år 1955
• Hon är född i Indien, Bombay
• Bosatt i USA
• Världsberömd feminist och aktivist.
• Författaren till ”Feminism UTAN Gränser”
• Boken publicerades år 2003
• Inspirerades av ”Läkare UTAN Gränser” – med motivet att Feminismen är en akut nödsituation.
• Huvudfokuset i boken är västerländska feminister och dess kultur samt avkoloniserad kultur och den tredje världen kvinnan som befinner sig där.
• Patriarkala samhället kritiseras
• Rasism födde feminism – boken tar upp arbetsförhållanden, rasism, klasskillnader osv.
   

I boken jämför hon ”tredje världens kvinnor” som motsvarar kvinnor från fattigare förhållanden i U-Länder som till exempel Indien, länder i Afrika och så vidare - med västerländska feminister som anses enligt henne vara dels från I-länder, främst Europa, rika och utbildade. Kritiken riktas mot västerländska feminister och de är tre grundläggande principer hon berör. Hon är inspirerad av texts serien ”Women in the Third World” och har baserat sin syn på västerländska feminister därifrån. Mohanty menar att det är ett sätt att ge kritiken ett fokus. Den genomsnittliga ”tredje världen kvinnan” lever i grund ett stympat liv baserat på hennes kvinnliga kön (sexuellt kuvad) och i samhället hon lever i (den tredje världen) är man okunnig, obildad, fattig, traditionsbunden familjeorienterad och så vidare. Medan den västerländska feministiska kvinnan är modern, utbildad, kontroll över sin kropp och sexualitet och en egen vilja till att fatta beslut. Mohanty gör en liknelse mellan råvaror och produkt där tredje världens kvinnor är råvaror (billiga) och västerländska kvinnor är produkten (dyrare, producerad utav fler råvaror). Bilden har skapats på grund av att en viss grupp har upphöjts sig till i hennes mening, normen. Boken är inspirerad av flera andra texter men inte alls lik dem, i dem har man varit försiktig i ordvalen men här går man instället rakt på. I de texterna har man beskrivit tredje världens kvinnor som offer för manligt våld, som universellt beroende, som offer för det arabiska familjesystemet och som offer för islamiska regelsystemet. T.ex. blir både vietnamiska och färgade amerikanska kvinnor båda förtryckta i ras, köns och klasstrukturer. De klassificeras som offer.

Alla förtryckta kvinnor i tredje världen har ett och samma mål – att bli lika normaliserade som männen. Det tycks vara så att de flesta tror att genom utbildning och politiskt inflytande kan lösa det. Innan utvecklingsprocessen börjar överhuvudtaget talar man om kvinnor i benämningen som förtryckta, utanför och missgynnade. Kvinnor karaktäriseras för sitt kön/genus som anses inte bara biologiskt utan sociologiskt vilket antyder en syn på könklasskillnader sammankopplade med den kvinnliga underordningen. Maktbegreppet riktar sig då mot människor med makt alltså män. Man lyckas förstärka skiljelinjerna mellan män och kvinnor när man pratar i sådana termer.

Västerländska feminister skriver om tredje världens kvinnor: Olika metoder finns för att framhäva den manliga dominansen. Tre av dem kritiserar Mohanty. Nummer ett: ”Ju fler kvinnor som bär slöja, desto mer universell är den sexuella segregationen och kontrollen av kvinnor” I Saudiarabien, Iran, Pakistan och Indien bär alla kvinnor någon form av slöja, som i sig då blir ”sexuell kontroll” av kvinnor ett allmänt fenomen. Detta ska då leda till våldtäkt, misshandel av flickor, påtvingad prostitution, könsstympning och ”prudah” som står för segregering av kvinnor. Allt detta är ”sexuell kontroll” och detta är alltså den främsta förklaringen till ”prudah’s” härkomst. Slöjan anses som ett instrument till kontrollen av kvinnor.
Den andra metoden som tas upp är arbetsfördelningen mellan könen, familj och äktenskap. Dessa begrepp tar feminister hjälp utav för att förklara de missgynnade kvinnors ställning i samhället. Men i de flesta fall har den kön fördelade arbetsställningen med ideologi att göra. Serviceyrket är till exempel ett kvinnoorienterat yrke i många länder. Detta visar dock att finns det kvinno- och karlayrken då tillskrivs även olika värde.
Den tredje och sista metoden är att genus lyfts som en överordnad analyskategori. Beverly Brown har skrivit en recension om en bok där man jämför natur/kultur och manligt/kvinnligt.

Patriarkat är en manlig dominans och de religiösa, rättsliga och ekonomiska strukturer och familj väsandet är manliga konstruktioner. Det har blivit en kamp mellan de makthavande och de maktlösa. Denna binära struktur leder till att de maktlösa vill bli makthavande när denna omvandling då sker har vi ändå inte uppnått något för samma struktur kommer finnas i samhället förutom att de sociala könen har bytt roller som dominerande och undergiven med varandra.

Det är inte lätt att lägga en definition på tredje världens kvinnor eller feministisk politik. Den första problematiken man möter är, vem/vad är tredje världen? Är kvinnorna där en politisk intressegrupp? Är de då feministiska? På vilka grunder baseras detta på? Hur definieras den feminismen? Det kommer hela tiden nya och mer komplexa frågor att ta itu med.

Mohanty säger ”Det är således detta som oundvikligen binder ihop denna diskussion om tredje världens kvinnor och feministisk politik: idén om föreställda gemenskaper mellan kvinnor med skilda sociala och historiska bakgrunder, förenade av ett gemensamt motstånd mot olika former av dominans som inte bara är genomträngande utan systematiska”

Ingen blir kvinna enbart av sin genustillhörighet, kvinnligheten har att göra med klass och ras lika mycket som genus. Mohantys mål är att föreslå nya sätt att skapa förbindelser på och ställa rätt frågor än att erbjuda en komplett teori över feministiska engagemang bland tredje världens kvinnor. Feminismens historier handlar om dominans och förtryck.

Mycket om rasism tas upp i boken, där till exempel mexikanska amerikaner får sämre betalt än vita amerikaner. Majoriteten av färgade kvinnor på arbetsmarknaden får låga löner och även arbeten med slavliknande förhållanden som fältarbete blir till delade till dessa. Frankrikes nordafrikaner och latinamerikaner och alla de andra invandrar minoriteterna går alla under samma benämning ”andra rangens medborgare”. Det handlar mycket om vem som är ”insider” och vem som är ”outsider”. Rasismen skapade feminismen med grov benämning, i Sydafrika år 1980 där svarta blev nekade uppehållstillstånd och var så lite välkommen som möjligt tog kvinnor initiativet till att ta den feministiska kampen. De ska ha lika rättigheter som alla andra, trotts dess färg och trotts dess kön.

Kvinnor hamnar i stora fabriker i t.ex. textilbranschen där de måste anställa sina barn som arbetskraft på grund utav fattigdom. Kvinnor i Malaysia säljer sina kroppar i utbyte mot pengar och dessa är då tredje världens kvinnor som är de mest utsatta i klasspyramiden. Tredje världen kvinnan befinner sig i en social kategori i feministisk forskning samt håller kampen om de rätta definitionerna för feminism. Det finns tre provisoriska kontexter som ger en förenklad uppfattning om engagemangen bland tre världens kvinnor. Dessa pekar ut historiska och politiska punkter: avkoloniseringen och härkomsten av rörelser med nationalistiska idéer, sammansättningen av vita, liberala patriarkat i euroamerikanska världen och även det multinationella kapitalets verkningar i en global ekonomi.

Minnie Bruce Pratt – en kritiserare mot vit/västerländsk feminism. Hon är en vit lesbisk kvinna med kristen uppfostran. Hon har beskrivit sin historia kronologiskt till hur hon blev feminist idag. Det började med att hon bodde i Washington DC, på gatan hon bodde fanns en väg en lång ”hall” genom flera hus. Detta kallades ”djungeln” för där bodde endast afroamerikanska människor, under alla hennes år hade hon endast sett två vita personer på platsen som inte befunnit sig i en bil och bara åkt igenom. Hon förklarar hur det hela tiden återkopplas till kön, klass och etnicitet när hon pratar med människor i de tre kvarteren i hennes område. Hon märkte redan som barn att hon blev begränsad för hon var en vit flicka, hon kallar de fångenskap och menar att ett tillstånd på frihet är inget man kan någonsin få. Pratt drömde om att hennes vite pappa kom in i rummet och la en stor och tung låda på hennes skrivbord som innehöll; orättvisor, smärtan och privilegierna de hade jämfört med de svarta. Hon förstod då att det var det hon skulle gå emot och kämpa för. Att krossa de som hennes folk framförallt vita män har skapat genom historien.

Av inspiration har då Mohanty sagt att ”kvinnor blir feminister genom att associera och identifiera sig med de erfarenheter som gör dem till kvinnor”

Det finns även en hel del kända feministiska texter från den internationella kvinnorörelsen bl.a. Sisterhood is Global. Det tog totalt 12 år att sammanställa boken och publicera den, 4 år att skriva och resterande att kunna ändra, lägga till ta bort och finansiera den. Meningen med boken ”universellt systerskap” är att förena världens feminister och bli en stark enhet och få bort de patriarkala strukturerna. Kvinnor går under kategorin de undertryckta feminina medan männen går på den dominerande ideologin. Enligt textens författare söker kvinnor fred och männen söker krig.

Feminister har hämtat inspiration ifrån avkoloniserade rörelser - för rasmässig jämlikhet, homosexuellas rättigheter och bondeuppror. Men inspirationen har också en grund i marxismen, psykoanalytiska och strukturalistiska metodologier. Metodologi är läran om metoder. [1] Detta har dock lett till radikala analyser av sexuella skillnader. Det har fått en sådan effekt att klass och raskategorierna osynliggörs för att könskategorin ska träda fram och ta plats. Författaren menar att svarta feminister och tredje världens kvinnor är de som lagt grund för feminismen, de har teoretiska bidrag som visar vägen till en exakt till det patriarkala samhället på grund av det kulturella och historia fenomenen.

Författaren jämför två texter ifrån historien, helt olika – men som ändå ska kunna besvara på varför de ser ut som de gör idag. Det gemensamma med texterna är att de väcker tankar, de har en slags närvaro och ett mål med kamper och aktivism. I den första texten beskrivs det kort om att kvinnor anses som feminister naturligt för att de är kvinnor och att det inte ens räknas in som en politisk faktor utan bara en självklarhet för man är kvinna.

Det görs även en metafor om att ”när man öppnar rummet för andra och släpper in de blir det inte samma rum, det känns inte som hemma längre” vilket då ska föreställa männen som inte släpper in kvinnorna i samhället för att de då inte kommer kännas som normalt i och med att det inte är det med ett förenat samhälle mellan könen.

En dag satt Chanda Talpade på ett flygplan hem från Nederländerna till USA, bredvid henne satt en man som hon samtalade med. Han frågade henne vilket yrke hon har och hon svarar då att hon för närvarande jobbar som lärare vid ett collage. Hon smyger in med att hon även är aktivist i feministiska frågor och han undrar om det är i USA (antagligen för att de var på väg från Nederländerna) och hon sa ja endast i USA utan att tillägga att hon även var det i hemlandet, för att en främmande man inte behöver veta det. Han tystnar lite och sedan frågar han vilket ämne hon undervisar i och hon svarar genast ”kvinnostudier” där tystnades det artigt mellan dem och på den 8 timmars resa hem sas inget mer. Hon kände sig smått överlägsen, som att hon på något sätt vann där även fast hon vet att i själva fallet brydde han sig nog inte. Han var en typisk norm – vit man, i medelåldern klädd i kostym.

Talpade säger vidare att hur man uppfattar och definierar sitt hem – är i grunden politiskt. Hon visar hur hon själv definierar sig och hur den amerikanska staten kategoriserar henne. T.ex. när hon först kom till de förenta staterna så kom hon med FI visum alltså studentvisum. Hon såg sig själv som en doktorand i pedagogik vid University of Illinois men däremot sågs hon med andra ögon som en utländsk student, dessutom kvinnlig utländsk student, som när hon är klar med sin utbildning förväntas åka hem till Indien, även fast hennes föräldrar flyttat till Nigeria – hon menar att de är så man kategoriseras, där du och andra ser olika och de inte inkluderar dig in till sig. Hon blev alltid frågad av sina lärare om de ska tala högre eller långsammare och blev ständigt avfärdad. Men den största och viktigaste förändringen var övergången från att bli kallad utländsk student till färgad student. Hon säger att hon intresserade sig för rastermer och började studera USA:s sociala och politiska strukturer som gjorde de lättare för henne att förstå hennes plats i det amerikanska samhället och rasismen och sexismen. Vidare säger hon att det finns ett speciellt kort ”the green card” som låter dig åka hur som helst mellan alla länder utan att någon av minsta skäl ifrågasätter – detta är då det amerikanska uppehållstillståndet. Passet har dock ingen garanti för att du ska slippa utsättas för rasismen och orättvis behandling i USA.  Dock valde hon att ge upp sitt indiska pass och leva som en bofast utlänning i de förenta staterna. Detta har självklart vart en jobbig och komplicerad tid för henne att förstå problematiken med att vara indisk medborgare och samtidigt bygga upp ett liv i USA.

När hon åkte hem till Indien, Mumbai fick hon bevittna när en buss full med hinduer brändes upp av muslimska indier. Hatet för muslimer växte för hennes familj är själva hinduer men hon kände tidigt i sin barndom att religionen var förtryckande så hon är i princip en opraktiserad hindu. Buss händelsen medförde större rasmässiga, etniska och religiösa diskrimineringar. Varje dag kunde hon höra de nationalistiska partier (i och med att hinduerna är en majoritet i Indien) prata om hur de ska döda muslimer. Hon sade ”allt för många orättvisor är begångna i mitt namn” alltså som hindu från Mumbai, det var en djup sorg för henne att bevittna sitt kära hem och dess gator förvandlas till en krigszon.

I ett nytt kapitel diskuteras och analyseras det om feminismens relation till arbete och politik. Kapitalisternas gemensamma intressen är vinst och exploatering. Hennes frågeställning är då hur vi ser på det intressen som förenar fattiga kvinnoarbetare i världen. Hur tänker vi kring aktörskap i de så kallade ”demokratiska” processerna? Har tredje världen kvinnan någon möjlighet att tillgodogöra ett demokratiskt medborgarskap i dagens kapitalistiska ekonomi? – I takt med den globala kapitalismen som utvecklas och lönearbetet blir det sätt att organisera produktionen, har klassrelationer inom och över nationsgränserna blivit mer komplexa. Hon påstår att kvinnor är (och har alltid varit) en del av arbetskraften. Rasifierande och marginaliserade kvinnoarbeten bygger på att inhemska historier om ojämlikheter mellan kön och raser, denna arbetares identitet kodas i patriarkala termer som definierar henne i relationen till män. Det påstås att en hemmafru inte kan anses som arbetare för hon utför ett obetalt arbete. Detta är en utmaning, att få män att inte bara osynliggör kvinnors arbete utan också underminerar dess aktörskap genom att stämpla de som offer. De anses som icke-arbetare. Trotts att kvinnor som jobbade som småvaruproducenter och såg sig själva som entreprenörer anses de bara som vanliga försäljare eller också som tidigare nämnt icke-arbetare.  Talpade baserar inte sina påståenden eller tankegångar endast på tredje världen kvinnan utan även på vita kvinnor i liknande position, en dominansprocess grundad på ras och kön. Hon menar också att en förändring kräver att vi i utgångspunkt måste sluta se tredjevärldens kvinnan som offer och istället som en aktör. I så fall kan vi också sluta använda uttrycket ”tredje världen” för att termen anses problematisk. Termen lyckas endast beskriva tredje världens skillnader i kön inte i politik, ekonomi, kultur osv. 

 

Egna reflektioner/ Analys:

Innan jag började läsa ville jag bilda mig en uppfattning eller en tanke om vad boken ungefär handla om och eftersom bokens baksida inte gav mig ett riktigt svar eller en förståelse av handlingen valde jag att söka mig vidare på internet. Där hittade jag ett citat som väckte mitt intresse ännu mer och efter att ha läst boken passade detta perfekt in ” Tesen hon drev var att europeiska och amerikanska feminister beskrev tredje världens kvinnor som om de allihop var av samma olyckliga ras. I skrifterna spökade en genomsnittlig "tredjevärldenkvinna" som var sexuellt kuvad, okunnig, fattig, traditionsbunden, familjeorienterad och trakasserad. I kontrast till henne stod underförstått den västerländska feministens egen självbild: modern, utbildad, beslutsmäktig och med kontroll över sin kropp”[2]

En intressant bok som visar tydliga exempel på kvinnors underordning i olika samhällen. Jag rekommenderar boken till alla, det finns mycket att lära sig ifrån den. Anti-feminister skulle vad jag tror trötta lätt, den drar ut på olika ”historier” och gör de väldigt långa. Den var väldigt svår att sätta igång att läsa för många begrepp var nya och sådana man inte använder i sin vardag dock flöt det på hur bra som helst efter ca 10 sidor. Jag tror att i och med att författaren själv är feminist och aktivist i USA och har sina rötter i Indien så är hon den helt rätta som ska skriva boken – hon vet nämligen hur det ser ut i praktiken hos både de tredje världen kvinnorna och de västerlänska feministerna, som hon kritiserar. Hon menar alltså att man inte kan använda västerländsk feminism på avkoloniserade länder för att de har olika typer av frågor. I den västerländska världen vill man för tillfället uppnå en social jämställdhet mellan männen och kvinnorna medan man i de avkoloniserade länderna driver frågan om kvinnans rättigheter och fria vilja och då diskuteras frågor som våldtäkt i äktenskap ska vara förbjudet och könstympning ska försvinna. Hon kritiserar västerländsk feminism för att de klagar olika löner och objektifiering av kvinnor medan tredje världen kvinnan har det värre som inte ens får ha sin kropp fri och själva bestämma över den. Sedan säger hon att när de västerländska och framförallt vita feministerna speciellt från Europa försöker hjälpa dessa feminister i t.ex. Afrika och Indien som är mycket mer missgynnade – hjälper de dem på fel sätt. De vill uppnå och driva frågorna som de driver i sina egna länder, de förstår alltså inte att det finns mycket viktigare frågor att prioritera och som är mer aktuella än t.ex. rösträtt eller firandet av kvinnodagen. Hon menar att det blir en krock mellan feminister och sedan undrar hon om det finns en riktig definition av vad en feminist är? För dessa två kommer med stor sannolikhet ge två olika definitioner. En sak som dessa har gemensamt som Chandra Talpade har kommit fram till i boken är i alla fall att alla feminister oavsett bakgrund, etnicitet, religion, land osv. vill uppnå en sak – ett samhälle där kvinnor och män är lika mycket inkluderade. Chandra Talpade Mohanty verkar vara en stark kvinna som har gått igenom mycket för att kunna av två generationers tid sammanställa en så innehållsrik bok. Hon inspirerade mig och väckte mitt intresse för feminismen, för aldrig hade jag tidigare tänkt på att män är mer gynnade – i en så hög grad – till skillnad från kvinnor? Hon påminde mig också väldigt mycket om Rosa Parks, två kvinnor som verkligen gjort något för historien.

---

[1] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/metodologi

[2] http://www.dn.se/dnbok/hon-satter-fart-pa-svensk-feminism/